Storm Över Anderna

ÅR: 2012

SPELTID: 5 MIN

Detta är en trailer för Storm Över Anderna.

Storm Över Anderna

4 Kommentarer under “Storm Över Anderna”

Valiente participación de Josefin. Ella no debe vivir stigmaizada por la relación familiar con los La Torre. Ciertamente que algunos de ellos cómodamente “huyeron” y escaparon dejando al miserable haciendo su trabajo demencial. Pero, aquel sujeto valiente, “cuarta espada” a sólo un año de su detención quería “acuerdo de paz” olvidándo los más de 70 000 muertos que dejaron a su paso. Y hoy cínicamente piden “amnistía general”.

By José Collazos on Sunday, March 22nd 2015 

Hej Mikael Wiström. Viss pratar du om dina dokumentärer av vilka du har en stor nyttja tack vare de många omständigheter som du dra 100% till godo och utan stora investeringar till din fördel.
Men just om dokumentär Stor Över Andernas hoppas jag att du verkligen har gått gå genom alla inbladades rättigheter och grundlagar som varje medborgare har rätt till. Bland annat den Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, Ytrandefrihetsgrundlagen, Personuppgiftförordning och att du har självklart samtycke från alla inblandade i dokumentärer.
Hoppas också att du har ingenting emot om en granskning från en oberoende myndighet som kommer att kontrollerad att dessa stadgar följs i detta dokumentär, där du har sagt med egna ord: “Vi som arbetat med den är förvisso beredda på många starka känslor i samband med premiären eftersom den handlar om en mycket dramatisk period i Perus historia” dessutom hoppas att denna film kommer ut under förutsättningar att direktivet erbjuder tillräckliga garantier for att privatliv och enskilda personers grundläggande fri- och rättigheter skyddas samt utövningen av motsvarande rättigheter.
mvh
Humberto La torre

By Humberto LaTorre on Tuesday, July 15th 2014 

-”La guerra fue emprendida prácticamente por su familia”
- Ni que estuviéramos en el medioevo. Payasos!

By Pablo La Torre on Saturday, April 26th 2014 

A LA OPINION PÚBLICA

Rechazamos la torturante hostilidad sistemática contra las prisioneras del Penal de Mujeres conocida cono ¨Máxima¨, muy especialmente agudizado en los últimos 15 días contra las prisioneras políticas, cuyo propósito es crear condiciones para traslado y regresión.

Coincidentemente con el Operativo ¨Perseo¨, que también rechazamos, extraña y sospechosamente nos han recortado la visita a sólo 3 familiares sin amparo de ley , han impedido el desarrollo de Feria por el Día de la Madre, han prohibido que la visita nos traiga paquetes que son nuestro auxilio alimentario, de salud e higiene, no se nos permite transitar hacia el kiosco del Penal y está prohibido hasta conversar con internas de otros pabellones ¡y para colmo nos han amenazado con traer GOES (Grupo de Operaciones Especiales del INPE) para imponernos a golpes un nuevo recorte de luz! así como lo hicieron en octubre del 2012 cuando nos golpearon para ponernos en celdas luego de un ilegal traslado de 21 días.

Los responsables de todo esto son la plana directiva del Establecimiento Penal Anexo de Mujeres de Chorrillos y el Presidente del INPE. Por eso denunciamos por abuso de autoridad a la Directora María del Pilar Urquiaga Salazar, y a las Jefa de Seguridad Nancy Marchena y a la Jefa de Tratamiento Elena Moyano, cuya gestión se está caracterizando por autoritarismo, imposición y maltrato a internas, familiares y visitas en general. Asimismo denunciamos al Jefe del INPE José Luis Pérez Guadalupe quien tras la implementación de un supuesto “reordenamiento penitenciario” el actual criminólogo de afición , viene aplicando una medida represiva, negadora de derechos fundamentales de los internos, ensañándose principalmente con las mujeres y prisioneras políticas últimamente envalentonado por la Inconstitucional Resolución del Tribunal Constitucional que niega el derecho a las tres erres: reeducación, rehabilitación y reincorporación del penado a la sociedad.

Somos un pequeño grupo de mujeres con un promedio de 50 años de edad, de las cuales 25% está sin sentencia, y 75 % con condenas altísimas de las que se llevan más de dos décadas cumplidas, como por ejemplo las prisioneras Margot Liendo Gil y Victoria Trujillo Agurto que ya han cumplido su sentencia de 25 años, cero beneficios y le impiden la libertad. Y en este momento la libertad de todas nosotras está en riesgo pues se está fabricando intervenciones abusivas como el llamado “allanamiento” contra 5 prisioneras mayores de 60 años y 3 con cadena perpetua, que rechazamos también. No quieren que ninguna de nosotras salga, es que lo que se esta aplicando en el Perú no es la sanción del hecho delictivo sino al pensamiento diferente.

Llamamos a la solidaridad a todas las aquellas personas de pensamiento libre, democrático y progresista, a aquellas almas de buena voluntad, y muy especialmente al pueblo a quien seguimos sirviendo de todo corazón, a pronunciarse en favor de los derechos fundamentales que nos asisten también a los presos , a si como apoyar nuestro sagrado derecho a luchar por la libertad.

CONTRA ESTOS TIEMPOS TAN VIOLENTOS LLENOS DE AUTORITARISMO, MALTRATO Y PROVOCACIONES CONTRA LAS PRISIONERAS DEL PENAL ANEXO DE CHORRILLOS, ESPECIALMENTE CONTRA LAS PRISIONERAS POLÍTICAS ¡SOLIDARIDAD!

PRISIONERAS POLÍTICAS
CHORRILLOS

By Pablo La Torre on Saturday, April 26th 2014 

Lämna din kommentar

Stängt för nya kommentarer för tillfället

I maj 2010 befinner jag mig i en liten Peruansk by i Anderna för att påbörja en ny film. Jag har återvänt till trakter jag lärde känna 1974 som ung fotograf under ett historiskt bondeuppror som förvandlades till ett blodigt inbördeskrig. Då får jag ett mail från Sverige. Jag kan knappt tro vad jag läser.

En ung kvinna svensk som heter Josefin berättar att hon sett mina tidigare Peruanska filmer och blivit mycket berörd. Anledningen är att hennes släkt på pappans sida är från Peru. Och det är inte vilken släkt som helst. Det var i Josefins farföräldrars hem i staden Ayacucho i de centrala Anderna som den beryktade maoistiska gerillarörelsen Sendero Luminoso skapades. Här möttes Josefins faster Augusta La Torre och Senderos ledare Abimael Guzman och i detta hem gifte de sig 1964.

I Ayacucho inledde Sendero Luminoso 1980 det blodigaste uppror Peru någonsin varit med om.  Det bondeuppror jag en gång dokumenterade utnyttjades av Sendero Luminoso för att försöka genomföra en fullskalig maoistisk revolution i Peru. Det blev en mardröm som ännu idag hemsöker det Peruanska samhället. Bönderna jag fotograferade 1974 hamnade mitt i en skoningslös korseld mellan Sendero och armen.

Bland bönderna på mina bilder finns Samuel. Hans familj var utgångspunkten för den film jag hade påbörjat när mailet från Josefin dök upp i min inkorg. Samuel hade en dotter, Flor som växte upp under kriget.  Hennes äldste bror blev avrättad under ett uppror i ett fängelse dit han förts anklagad för att tillhöra Sendero. Flor vägrar att tro att Claudio var terrorist. Hennes försök att förstå sin brors historia och rentvå honom från anklagelserna var utgångspunkten för den film jag påbörjat. Josefins mail förändrade allt.

Nu, när filmen efter ett långt och komplicerat arbete börjar bli klar är den ett drama där Josefin är huvudpersonen som reser till ett möte med den svåra sanningen om sin faster Augusta. På den resan möter hon Flor, som från början inte vill veta av henne. Flor och hennes familj anser att Josefins familj är ansvarig för det krig som dödade Claudio och skadade Peru allvarligt.

Men Josefin och Flor visar sig ha modet och den känslomässiga förmågan att påbörja en läkning av krigets djupa sår.

Senaste Filmer